ATG ANSVAR - OM ATG

ATG, som står för AB Trav och Galopp, bildades 1974 och samma år lanserades spelformen V65. Syftet var att rädda trav- och galoppsporten, som då befann sig i kris, och att med hjälp av spelet trygga de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna.

Innan ATG fanns gick det bara att spela på hästar lokalt på trav- och galoppbanorna. I samband med bildandet av ATG slöts ett avtal med Posten och man kunde spela på postkontoren över hela Sverige. Då skedde allt arbete manuellt och spelkupongerna rättades för hand. Sedan dess har det hänt mycket och idag spelar man online via spelombud, Internet eller mobiltelefonen. Det finns 1 831 ATG-ombud, 33 travbanor och fyra galoppbanor samt möjlighet för invånare i 19 andra länder att spela på svenskt trav och galopp via ATGs lokala partners.

Det finns en hel del milstolpar i historien men frågan är om inte 1993 är det år som är allra mest betydelsefullt för ATG och svensk travsport. Då föddes spelformen V75, snabbspelet Harry Boy lanserades och programmet Vinnare V75 hade premiär på TV4. I dag står V75 för en tredjedel av ATGs totala omsättning. Men V75 är inte bara ett spel utan även travets elitserie där de bästa hästarna och kuskarna tävlar varje vecka.

Läs mer om ATGs historia >

Motorn i svensk hästnäring

ATG har ensamrätt på spel på hästar i Sverige och uppdraget är att tjäna pengar till trav- och galoppsporten. Bolaget ägs av travets och galoppens centralorganisationer, Svensk Travsport (90 procent) och Svensk Galopp (10 procent). Staten har inte några ägarintressen i ATG men har kontroll över verksamheten genom utnämning av hälften av styrelsens medlemmar, inklusive ordföranden. Hela överskottet går tillbaka till hästsporten.

ATG är motorn i den svenska hästnäringen. Med hästnäring avses alla aktiviteter som baseras på användning och innehav av hästar, både på hobbynivå och professionellt samt omsättningen av hästrelaterade varor och tjänster. Allt överskott från spel på hästar går tillbaka till näringen. Sedan starten av ATG har spelet på hästar bidragit med cirka 35 miljarder kronor in i den svenska hästnäringen. Pengar som hjälpt till att utveckla den svenska hästsporten till en mycket högklassig sport, även sett ur ett internationellt perspektiv.

Enligt Jordbruksverkets statistik ifrån 2010 är Sverige det mest hästtäta landet i Europa (efter Island) med 39 hästar per 1 000 invånare. Idag finns det 362 700 hästar i Sverige.

• Under 2012 fanns det 8 439 travhästar i proffsträning och 10 735 stycken i amatörträning. Motsvarande siffra för galoppsporten är 1046 och 651.
• Drygt 13 500 av travhästarna, varav 1 656 kallblod, deltog under året i något eller några av de 9 111 lopp som arrangerades. Inom galoppen tävlade 1084 hästar i 651 lopp.
• Travhästarna tränas av 394 personer som har proffstränarlicens (A-licens) och 7 110 stycken som är amatörtränare (B-licens). Inom galoppsporten finns 55 med proffstränarlicens och 213 med amatörlicens.
• Under det gångna året besöktes landets 33 travbanor och fyra galoppbanor av 1,5 miljoner människor.

Hästnäringen omsätter drygt 20 miljarder kronor årligen och sysselsätter motsvarande 30 000 heltidsjobb i Sverige. Förutom de som direkt arbetar inom näringen skapas arbetstillfällen i övriga samhället tack vare stor efterfrågan på varor och tjänster knutna till branschen. Hästnäringen är till exempel den fjärde största inkomstkällan för landets bönder.

I mitten av 70-talet var ATGs omsättning några hundra miljoner kronor. 1990 passerades sex miljarder, knappt tio år senare var omsättningen tio miljarder och 2011 blev omsättningen rekordhöga 13,1 miljarder. 2012 blev det dock en tillbakagång i omsättningen, minus 5,3 procent eller 700 miljoner, jämfört med föregående år.

ATG omsatte 2012 12,4 miljarder kronor. När vinster till spelarna betalats ut (8,7 miljarder) och skatten (1,4 miljarder) betalats in går allt överskott (1,7 miljarder) från ATGs verksamhet tillbaka till hästnäringen.

Den svenska spelmodellen på hästar tjänar samhället väl och är en ekonomisk motor för hästnäringen. Genom sin konstruktion, där ägandet av bolaget finns inom näringen, finansieras trav- och galoppsporten. Den bidrar till att stärka hela den svenska hästnäringen via de medel som går till Hästnäringens Nationella Stiftelse, stödet till Stiftelsen Hästforskning och samarbetet med bland andra Svenska Ridsportförbundet.

Spelet genererar också stora skatteintäkter, sedan år 2000 har ATG betalat mer än 16 miljarder i skatt till svenska staten. Hästnäringen ger även sysselsättning i hela landet samt öppna landskap motsvarande halva Skånes åkermark.

När vinster (i snitt 70 procent går tillbaka till spelarna) och skatt har räknats bort går överskottet till hästnäringen. Under 2012 blev summan att fördela till ägarna, trav- och galoppsporten, 1,7 miljarder kronor. Pengarna används, förutom prispengar, till drift och underhåll av trav- och galoppbanorna, långsiktiga satsningar inom djurskyddsarbetet, tränar- och uppfödarpremier och så vidare.

I ATGs kostnader ingår bland annat ombudens provisioner och löpande driftskostnader såsom produktutveckling, direktsändningar av lopp, marknadsföring och administration.